1. Denotation (grundbetydelser)

-Vad man ser:

Jag ser två flickor iklädda sommarklänningar. Framför dem är det några buskar, och nedanför ligger kanalen. På andra sidan kanalen ser jag fyra byggader, ser ut som industribyggnader av något slag. Framför byggnaderna ser man att det står några stora, höga ställningar.

Man ser lövkronan från ett träd bakom flickorna, som gör att det faller skugga över barnen. Och längre in i bilden ser man att det är ljusare, att solen lyser.

Flickorna står på ljus grusväg som slingrar sig ur bild. Situationen bilden förklarar är alltså att två små tjejer är ute och busar en sommardag vid kanalen. På grund av flickorna får bilden ett lekfullt och glatt intryck.

 

-Hur man ser:

Bilden är någon slags totalbild, den får med relativt mycket av omgivningen och beskriver miljön där fotot togs. Den är horisontell, alltså att den ligger ner, och den är sedd rakt framifrån. Inte så jättestort skärpedjup, bilden är suddig och har inte direkt något djup. Skärpan i bilden är dålig så den blir oskarp och suddig.

För den som ser på bilden hamnar blicken på flickorna, som befinner sig längst ner i bilden. Fotografiet är ganska mörk trots att det är sommar, pga skuggan som trädet åstadkommer.

Fotografiet är svartvitt eftersom det är taget för så länge sedan, och de hade inga kameror att fota med färg då, det var ännu inte uppfunnet.

Jag kan inte direkt se någon symbol. Ett av byggnaderna har ett torn på toppen, och det skulle kunna vara en symbol om det hade suttit på en kyrka, men i detta fall är inte tornet en kyrklig symbol.

 

2. Konnotation (bibetydelse)

(I följande stycke har jag skrivit om vad jag tror hände när fotografiet togs, mina egna föreställningar.)

Jag sitter med ett mycket gammalt fotografi i min hand. Den fångar mitt intresse och blicken fastnar längst ner i bilden. Det jag ser där är två små tjejer som leker bakom ett par buskar precis vid kanalen. Det är en vam sommardag, det förstår man eftersom flickorna bär klänningar och det faller skugga från träden bakom. Då förstår man också att solen lyser på himlen. Det är svårt att se ordentligt, men jag tror att de har på sig sina finklänningar. De är alltså extra fina denna dag. Jag får känslan av att barnen är nära vänner och kanske egentligen är på kalas någonstans i ett stort hus närheten med sina föräldrar och syskon. Men så fick de lite spring i benen efter all god mat så de bestämde sig för att gå ut och se sig omkring och springa av sig lite i solen. Vuxenprat och tråkiga konversationer vet vi allihopa inte är det roligaste när man är liten. Kanske att det är midsommar eller någon annan högtid, kanske en födelsedag. En liten bit bakom dem ligger det några fina hus med stora trädgårdar, varav i en av trädgårdarna sitter barnens bekanta, nära och kära, runt ett dukat bort, med fint porslin och med glas som glittrar när solens strålar når dem.

Vinkeln på flickorna gör att det ser ut som om flickorna inte är medvetna om att de blir fotograferade. En av deras mamma kände även hon att hon behlvde sträcka lite på benen efter att ha ätit magen full på potatis, kött, Karins goda brunsås och hallonpaj. Hon tog med sig kameran och gick ut och såg till tjejerna som var ute och lekte på egen hand. De ser väldigt busiga ut, nästan som om de har gjort något de inte får, och tar skydd bakom buskarna. Det är svårt att se ordentligt, men jag tror att de håller varandra i händerna.

På andra sidan kanalen ligger det stora industribyggnader eller nåt liknande. Där inne jobbar det, kanske inte just denna soliga dag men andra dagar, många män som försörjer sina familjer. Man kan ana att den ena flickan, som står längst till vänser, tittar genom buskarna, över kanalen och på byggnaderna och den stora ställningen av stål som står där. Kanske att den användes till båtarna som lade till där. Det gick nyss förbi en farbror, som sedan försvann in mellan byggnaderna, och flickorna visslade på honom och gömde sig bakom buskarna när farbrorn vände sig om och kollade efter de som visslat bakom honom. Därför ser de så busiga ut, och flickan till vänster tittar nyfiket om farbrorn är kvar, medans hennes kompis fnittrar och tittar ner marken. Och de har inte en aning om att de blir smygfotograferade just i den sekunden.

De står på en ljus grusväg som slingrar sig ur bild. Förmodligen leder den till det stora huset med trädgården som just denna dag innehåller många människor och värme, kärlek och glädje. Om de skulle följa vägen åt andra hållet skulle de fortsätta gå runt kanalen, in mot det som idag är centrum.